Folklistan

3. Förbättra det europeiska djurskyddet

- Förbjud import av kött från fuskande länder, inrätta en gemensam djurvälfärdsmärkning, minimera djurtransporterna och förenkla för gårdsnära slakt

Det senaste kvartsseklet har utvecklingen för EU:s djurskyddslagstiftning i stora delar stagnerat. Det omfattande regelverk som styr över djurhållningen på bondgårdarna runt om i unionen, direktivet om skydd för animalieproduktionens djur, har inte reviderats sedan 1998. Detta trots att det skett en ekonomisk och teknisk utveckling som enkelt möjliggör för förbättrade villkor. Därtill har det presenterats allt fler vetenskapliga rön kring hur det bristande djurskyddet försvårar för djurens naturliga beteende. Det är hög tid att förbättra EU:s djurskydd.

Förbud för import från fuskande länder

Vi ska vara stolta över att svensk djurskyddslagstiftning är bäst i hela unionen. På flera punkter går svensk lagstiftning mycket längre än det som fastställts som EU:s lägstanivå. De flesta andra medlemsländer förhåller sig endast till det undermåliga EU-regelverket. Utöver det lidande som ett bristfälligt gemensamt regelverk orsakar, innebär det också en konkurrensnackdel för svenska jordbrukare där det blir allt svårare för svenska köttproducenter att behålla sina marknadsandelar. Det skapar också incitament att bryta mot de svenska reglerna för att öka lönsamheten. Det finns allt för många exempel på hur djur även i Sverige farit illa på grund av bristande regelefterlevnad. Införandet av ett ambitiöst EU-gemensamt regelverk med likvärdig tillämpning och omfattande uppföljning av efterlevnaden måste därför vara prioriterat den kommande mandatperioden. Faktum är att det ständigt kommer rapporter, bland annat från EU:s revisionsrätt, om att det rutinmässigt sker brott mot befintligt regelverk. Därför önskar vi se ett stopp för import av kött från de länder som regelbundet bryter mot EU:s regelverk.

Förbättrade regler för djurtransporter

Tidigt under den innevarande mandatperioden aviserade EU-kommissionen att den skulle uppdatera en rad lagstiftningar som skulle förbättra djurhållningen i unionen. Bland annat inom ramen för den så kallade jord till bord-strategin. Men trots att kommissionen aviserat att den skulle presentera fyra omfattande lagändringar i slutet av 2023, var det i slutändan bara en av de väntade revideringarna som presenterades som konkret förslag. Förslaget som presenterades var skydd för djur under transport. Det är ett efterlängtat besked som innebär att hela EU:s regelverk föreslås harmoniseras närmare de svenska reglerna för maxtiden för transport. I dagsläget är en tredjedel av djurtransporterna i unionen riktigt långa, där levande djur utan uppehåll transporteras över 8 timmar. De föreslagna ändringarna är välkomna eftersom de innebär såväl rejält sänkta tidsgränser som krav på förbättrade förhållanden under transporterna. Även om mycket mer borde göras, som förbud av transport av levande djur till tredje land, kommer förslaget, om det godkänns, innebära förbättrade villkor för djur i EU.

Däremot uteblev aviserade lagförslag som rör andra, centrala, beståndsdelar i en jordbrukspolitik som förbättrar djurvälfärden i stort. Det som uteblev, trots utlovat, var nya regler för hållande av djur, slakt respektive djurvälfärdsmärkning.

Förenkla för gårdsnära slakt

Särskilt ogenomtänkt är det att kommissionen inte väljer att uppdatera regelverket för slakt i samband med att transportreglerna revideras. Det är nämligen genom att förbättra tillgången till slakterier som vi kan minska efterfrågan på långa transporter. På senare år har intresset för gårdsslakterier och mobila slakterier ökat. Men tyvärr är regelverket konstruerat så att den administrativa bördan blir för omfattande för många och
lönsamheten påverkas negativt. Dessutom finns det regler som skapar flaskhalsar så att den fulla kapaciteten inte kan nyttjas. Exempelvis finns det krav på att en veterinär måste vara närvarande vid slakt på gården. Tillgången på veterinärer i Sverige och resten av EU kommer inte vara tillräcklig för att tillgodose detta krav. Skevheten i regelverket kan lätt illustreras med att det exempelvis inte finns något sådant krav på veterinärs närvaro när avlivning sker i samband med jakt. Det finns möjlighet att enkelt öka potentialen för gårdsnära avlivning genom att avskaffa veterinärkravet och ersätta det med strikta riktlinjer med hårda sanktioner vid bristande efterlevnad av rutiner för slakt.

Inom ramen för den kommande revideringen av den gemensamma jordbrukspolitiken önskar Folklistan se att det utformas ett särskilt stöd till gårdsslakterier för att ge ekonomiska incitament till att minimera behovet av transport av levande djur.

Stympningsförbud

Många förväntade sig också att EU-kommissionen skulle presentera ett antal skarpa förslag för förbättrad djurvälfärd. Bland annat förekom uppgifter om stympningsförbud, vilket skulle innebära ett totalförbud mot kupering av grisknorrar, förbud mot rutinmässig nedslipning av griständer liksom förbud mot kapning av fågelnäbbar. Denna typ av förbud hade också konstaterats som genomförbara utan allvarliga negativa konsekvenser för livsmedelsproduktionen enligt en konsekvensanalys som läckte från EU-kommissionen under 2023. Trots detta står vi alltså åter igen med en mandatperiod där uppenbart ovärdig hantering av djur fortsätter tillåtas i unionen.

Gemensam djurgårdsvälfärdsmärkning och djurvälfärdsersättningar

Även för djurvälfärden bör det inom ramen för revideringen av den gemensamma jordbrukspolitiken erbjudas djurvälfärdsersättningar till bönder som väljer att gå längre än minimikraven, exempelvis genom betesdrift. Något som bidrar till djurens naturliga beteende och dessutom till öppna landskap. Dessa bönder bör ha en gemensam djurvälfärdsmärkning som berättar för konsumenterna hur de kan anpassa sina konsumtionsmönster för att gynna en omsorgsfull djurhållning.

Burförbud

År 2020 inkom ett europeiskt medborgarinitiativ, signerat av 1,4 miljoner européer, som handlade om att fasa ut användningen av burar inom djurhållningen — något som skulle påverka 300 miljoner djur i EU. Initiativet välkomnades av EU-kommissionen, som 2021 också utlovade att de skulle presentera lagförslag i enlighet med detta. Även i detta fall har de ledande europeiska företrädarna misslyckats att leverera vad de lovat. Vi vill se en total utfasning av burar i EU, vilket bland annat innebär stopp för burhöns samt förbud mot ensamboxar för kalvar.
Skärpta sanktioner och minskad administrativ börda
Vi vill skärpa sanktionerna mot dem som bryter mot djurskyddsreglerna och öka antalet stickprovskontroller. En mer ambitiös djurskyddslagstiftning uppnås inte bäst genom att öka den administrativa bördan. Det finns en stor risk för att EU:s ambitioner att förbättra för djuren istället innebär endast byråkrati. Den som är bra på att fylla i blanketter och formulär är sällan samma person som är bra på att ta hand om sina djur.

Minskad antibiotikaanvändning via ökade utrymmeskrav

Ytterligare en central del av djurvälfärdslagstiftningen handlar om utrymmeskraven. Genom ökade krav på utrymme i djurhållningen minskar vi risken för sjukdomar. Det är
ofta de trånga utrymmena som leder till att många medlemsländer använder antibiotika i förebyggande syfte. Endast genom förbättrad djurvälfärd kan vi förbjuda den typ av omfattande antibiotikaanvändning i unionen som är ett av de främsta skälen till ökad antimikrobiell resistens och ökande hot mot såväl människor som djur.

My cart
Your cart is empty.

Looks like you haven't made a choice yet.