Folklistan

Våra prioriteringar

Folklistan-Sara-Skyttedal-Jan-Emanuel

Våra prioriteringar

Folklistan-Sara-Skyttedal-Jan-Emanuel

Sätt gränser för EU

Vi är Folklistan. Vi är inget parti. Vi är en valsamverkan mellan människor med olika politisk bakgrund från höger till vänster som har tröttnat på hämmande partikulturer och partipiskor. Vi är en lista med fria, orädda röster. Folklistan är ett demokratiprojekt som syftar till att mobilisera och engagera vanliga människor. Få folk att lämna soffan och gå till vallokalerna för att de vill förändra på riktigt. Folklistan är en vital motkraft till den etablerade partipolitiken i Sverige. Vi ska öka valdeltagandet och värna Sveriges och de svenska väljarnas intressen i Europaparlamentet. I Europaparlamentet har enskilda ledamöter potential att utöva stort inflytande. Ibland mer än svenska ministrar. Men bara om de gör rätt saker. Denna möjlighet måste tas bättre tillvara för svenska skattebetalares bästa.

Vi vill representera Sverige i EU. Vi kommer se till svenska folkets intressen först. Vi behöver ett medlemskap som gynnar vårt land mer än idag. Genom att lägga din röst på Folklistan ger du också en röst för ett EU-medlemskap som omförhandlas så att Sverige kan stå utanför de delar av samarbetet som inte är till gagn för oss. Vi har tröttnat på det uppenbara slöseriet med folkets skattemedel. Vi vill säkerställa att vi får mer tillbaka för de pengar vi betalar till EU. Eller sluta betala.

Vi vet att det är svårt att förändra EU. Det kommer definitivt inte gå med företrädare som fastnat i hur samarbetet är utformat idag. Som representerar partier som har förändring av EU långt ner på sina agendor. En röst på oss kommer bidra till att etablerade partier vaknar upp. Folklistan kommer inte kunna förändra allt, men vi kommer kunna göra skillnad.

Vi kommer vara en röst som inte räds etablissemanget eller har partier som håller oss tillbaka. Vi kommer stå upp för det vi tror på utan att behöva ta hänsyn till interna partiintressen.

Vi vill inte att vanligt folks tillvaro ska kringskäras av en svällande EU-byråkrati med omfattande regelverk. Sverige kan inte tolerera en allt dyrare prislapp för EU-medlemskapet där vi som nettogivare betalar betydligt mer än vi får tillbaka. Samtidigt har Sverige accepterat och överimplementerat regelverk som motverkar svenska intressen. Som slår hårt mot bland annat småföretagare, bönder och bilägare. Som försvårar för viktiga industrier som skogsnäringen och gruvföretagen. Som vill stoppa det svenska snuset. Vi ska likt alla andra länder fokusera på de delar som är bra för oss och förhandla bort delar som försvårar och försämrar för våra medborgare och gör deras vardag sämre.

Svenska politiker har inte framgångsrikt representerat medborgarnas intressen i EU. De har misslyckats med att skydda dessa intressen och drivits med i den starka gravitationskraft av makt som centreras i Bryssel. Vi tappar inflytande kring allt fler politikområden. Fördragen måste ändras så att medlemsländerna kan välja att avstå från att vara del av en ständig maktcentrering utan ände. Medlemsländerna ska kunna välja att vara en del av olika nivåer av integration. Fortsätter unionen på den nuvarande vägen med ökad överstatlighet kommer samarbetet att slitas isär av nationernas dragkamper om makt och resurser. I en sån situation finns en stor sannolikhet att även Sverige måste lämna samarbetet. Vi behöver sätta gränser för EU. Det vore en bättre deal för Sverige, men också en bättre deal för Europa.

Folklistan kommer presentera 10 frågor som vi som kandidater är överens om att driva i Europaparlamentet. Vilka de kraven är kommer vi att presentera successivt under valrörelsen. De kommer då publiceras på denna sida.

1. Skrota asylrätten

- Ge internationellt skydd i konflikternas närområde

Nuvarande asylsystem är trasigt. Det bygger på en omodern konvention som formulerades för hur migrationen såg ut under och efter andra världskriget. Det är hög tid att förändra den och skrota asylrätten. Istället bör internationellt skydd erbjudas i konflikternas närområde.

Nuvarande asylrätt har skapat den stora marknad för människosmugglare som är grunden för dagens mottagningssystem. Desperata människor riskerar sina liv på de farliga vägarna till Europa. Det är också ett system som gör att människor som saknar skyddsskäl tar sig till unionen.

FN:s flyktingkonvention formulerades 1951. Den är konstruerad efter hur migrationen och flyktingströmmarna såg ut i efterverkningarna av andra världskriget. I en värld som var långt mindre globaliserad och där flyktingar naturligt tog sig främst till sitt närområde. Flyktingkonventionen behöver rivas upp och formuleras efter hur migrationen ser ut idag och troligen ser ut i framtiden. 

Nuvarande asylrätt misslyckas med att ge skydd till de som är mest sårbara. Skydd får istället den som har råd att betala en smugglare samt har modet och fysisk kapacitet att ge sig ut på de farliga illegala vägarna till Europa. Generellt sett har det funnits en överrepresentation av unga män bland de som utnyttjar nuvarande system. 9 av 10 migranter som kommer de irreguljära vägarna in i EU har använt sig av en flyktingsmugglare.

Varje år drunknar tusentals människor i Medelhavet. Det senaste decenniet har över 20 000 migranter drunknat på vägen till Europa. Det är en tragedi som borde mana till ett slut på den hycklande politiken. 

Nästan 200 miljoner människor i andra delar av världen vill flytta till ett EU-land. 10 miljoner vill ta sig till Sverige. Det är ohållbart med ett asylsystem där det lönar sig att ta sig till ett specifikt land för att lämna in sin asylansökan. Istället bör internationellt skydd ges inom ramen för internationella samarbetsorgan. Där måste vidarebosättning i andra länder, som Sverige, helt styras av respektive lands egna beslut om kapacitet. Urvalet kan då också riktas till de personer som har störst skyddsbehov och minst möjlighet att återvända till sina ursprungsländer på sikt med ett ökat fokus på kvinnor och barn. Det vore ett mer rättfärdigt och humant asylsystem.

I en moderniserad asylrätt bör närhetsprincipen råda. Det är i konflikternas närområde som skydd främst ska erbjudas. För många kommer det att handla om tillfälligt skydd från krig eller förföljelse inom ramen för olika flyktingläger och mottagningscenter.

I EU har precis en ny asyl- och migrationspakt förhandlats fram. Det finns delar i den som är bra. Annat som är dåligt. Det är ett klassiskt utfall i EU-politiken. Pakten kommer visserligen innebära mindre invandring till Sverige. Men i allt väsentligt försöker den lappa ihop ett i grunden trasigt asylsystem. Det är en lösning som behandlar symptomen, inte sjukdomen i sig. Vi vill att EU nästkommande mandatperiod tar initiativ till att skrota asylrätten som den är formulerad idag. Att söka asyl ska fortsatt vara en mänsklig rättighet. Att söka asyl i ett specifikt land ska sluta vara det.

2. Skicka brottslingar i fängelse utomlands

- Upprätta ett EU-samarbete kring fängelser så att Sverige fritt kan upphandla kriminalvård i unionen

Folklistan vill se ett ökat samarbete inom EU för att medlemsländerna fritt ska kunna samarbeta för att verkställa frihetsberövande påföljder i andra delar av unionen. Vi önskar att det utarbetas ett nytt direktiv som reglerar medlemsstaternas möjligheter att placera brottslingar i andra EU-länders anstalter. Det skulle innebära en bättre allokering av resurserna i EU och minska kostnaderna för svensk kriminalvård.

Beläggningen på svenska fängelser är skyhög. På flera håll råder överbeläggning. De straffskärpningar som aviserats betyder att kapaciteten i Kriminalvården måste ökas drastiskt. Myndigheten har begärt en tredubbling av antalet platser för att kunna verkställa de straff som den bedömer kommer utdömas de kommande åren. Det kommer att ta tid att öka kapaciteten till den nödvändiga nivån. Och det kommer att bli dyrt om det sker i Sverige.

En ny EU-strategi för kriminalvård

En klassisk kommentar om EU och kriminalitet är att den fria rörligheten inte ska gälla brottslingar. Folklistan anser att det tvärtom borde bli ökad rörlighet inom unionen för en typ av brottslingar; nämligen de som sitter bakom lås och bom.

Redan idag finns det regelverk som fastställer möjligheten för medborgare att utnyttja offentliga tjänster i andra EU-länder. Exempelvis finns denna möjlighet för vårdtjänster inom ramen för patientrörlighetsdirektivet. Det finns också ett befintligt rådsbeslut om ömsesidigt erkännande av domar inom unionen och möjlighet till att verkställa straff i andra länder. Denna möjlighet begränsas idag till att överföra brottslingar till länder där de antingen har medborgarskap eller ett uppehälle som ger dem bättre förutsättningar till återanpassning. Vi vill utvidga möjligheten till överföring utan den intagnes samtycke till att sådan fritt ska kunna ske till andra medlemsländer där det finns tillgänglig kapacitet. Det ska vara frivilligt för medlemsstaterna att ansluta till detta samarbete där utgångspunkten ska vara att medlemslandet där den intagne har sitt medborgarskap eller permanenta uppehållstillstånd betalar för kostnaden.

Idag används närheten till sociala och kulturella band som ett argument för att frihetsberövandet ska ske i det land bor eller har medlemskap. Vi tror att det tvärtom skulle vara positivt för flera av de personer med kopplingar till den gängkriminella miljön att komma långt bort från sina sociala anknytningar.

EU-gemensam allokering avhjälper mer än bilaterala avtal

Liknande samarbeten i form av bilaterala avtal har prövats framgångsrikt. Exempelvis Belgien, Norge och Storbritannien har tidigare hyrt fängelseplatser i Nederländerna som har haft ett överskott av lediga platser. Även den svenska regeringen har startat en utredning för att upprätta liknande bilaterala avtal, men en EU-gemensam struktur skulle möjliggöra en bättre resursallokering och organiskt kunna följa de brottstrender som äger rum i respektive land.

En majoritet av EU:s medlemsstater har tillgänglig kapacitet i sina fängelser. Det dödliga våldet minskar i de flesta europeiska länder, till skillnad från trenden i Sverige. Resurserna i de länder som har ökande kapacitet av lediga fängelseplatser skulle kunna utnyttjas effektivt genom att erbjuda denna kapacitet till de länder, som likt Sverige, har överfulla fängelser. Här skulle EU-länderna gemensamt kunna bistå kriminalvårdande myndigheter med att allokera fängelseplatser mellan medlemsländerna.

Minskade utgifter för kriminalvård med hjälp av EU-samarbete

Genom ett sådant samarbete skulle Sverige kunna sänka kostnaderna för Kriminalvården avsevärt. Våra fängelser är bland de dyraste i världen. Vi lägger i genomsnitt 3600 kronor per dygn och fängelseplats, högst av samtliga EU-länder. I genomsnitt spenderar de andra länderna bara en bråkdel av den svenska kostnaden per fånge. Exempelvis är motsvarande kostnad i ett av länderna med befintlig kapacitet, Bulgarien, 66 kronor för en fängelseplats per dygn. Sveriges kostnader för fängelseplatser är således mer än 50 gånger så höga som Bulgariens. Det finns ett stort behov av att effektivisera resurserna inom svensk kriminalvård. Genom att skicka kriminella till fängelser i andra EU-länder kan vi effektivt dra nytta av EU-medlemskapet och bemöta såväl kapacitetsbristen som det orimligt höga kostnadsläget som Kriminalvården har idag.

3. Förbättra det europeiska djurskyddet

- Förbjud import av kött från fuskande länder, inrätta en gemensam djurvälfärdsmärkning, minimera djurtransporterna och förenkla för gårdsnära slakt

Det senaste kvartsseklet har utvecklingen för EU:s djurskyddslagstiftning i stora delar stagnerat. Det omfattande regelverk som styr över djurhållningen på bondgårdarna runt om i unionen, direktivet om skydd för animalieproduktionens djur, har inte reviderats sedan 1998. Detta trots att det skett en ekonomisk och teknisk utveckling som enkelt möjliggör för förbättrade villkor. Därtill har det presenterats allt fler vetenskapliga rön kring hur det bristande djurskyddet försvårar för djurens naturliga beteende. Det är hög tid att förbättra EU:s djurskydd.

Förbud för import från fuskande länder

Vi ska vara stolta över att svensk djurskyddslagstiftning är bäst i hela unionen. På flera punkter går svensk lagstiftning mycket längre än det som fastställts som EU:s lägstanivå. De flesta andra medlemsländer förhåller sig endast till det undermåliga EU-regelverket. Utöver det lidande som ett bristfälligt gemensamt regelverk orsakar, innebär det också en konkurrensnackdel för svenska jordbrukare där det blir allt svårare för svenska köttproducenter att behålla sina marknadsandelar. Det skapar också incitament att bryta mot de svenska reglerna för att öka lönsamheten. Det finns allt för många exempel på hur djur även i Sverige farit illa på grund av bristande regelefterlevnad. Införandet av ett ambitiöst EU-gemensamt regelverk med likvärdig tillämpning och omfattande uppföljning av efterlevnaden måste därför vara prioriterat den kommande mandatperioden. Faktum är att det ständigt kommer rapporter, bland annat från EU:s revisionsrätt, om att det rutinmässigt sker brott mot befintligt regelverk. Därför önskar vi se ett stopp för import av kött från de länder som regelbundet bryter mot EU:s regelverk.

Förbättrade regler för djurtransporter

Tidigt under den innevarande mandatperioden aviserade EU-kommissionen att den skulle uppdatera en rad lagstiftningar som skulle förbättra djurhållningen i unionen. Bland annat inom ramen för den så kallade jord till bord-strategin. Men trots att kommissionen aviserat att den skulle presentera fyra omfattande lagändringar i slutet av 2023, var det i slutändan bara en av de väntade revideringarna som presenterades som konkret förslag. Förslaget som presenterades var skydd för djur under transport. Det är ett efterlängtat besked som innebär att hela EU:s regelverk föreslås harmoniseras närmare de svenska reglerna för maxtiden för transport. I dagsläget är en tredjedel av djurtransporterna i unionen riktigt långa, där levande djur utan uppehåll transporteras över 8 timmar. De föreslagna ändringarna är välkomna eftersom de innebär såväl rejält sänkta tidsgränser som krav på förbättrade förhållanden under transporterna. Även om mycket mer borde göras, som förbud av transport av levande djur till tredje land, kommer förslaget, om det godkänns, innebära förbättrade villkor för djur i EU.

Däremot uteblev aviserade lagförslag som rör andra, centrala, beståndsdelar i en jordbrukspolitik som förbättrar djurvälfärden i stort. Det som uteblev, trots utlovat, var nya regler för hållande av djur, slakt respektive djurvälfärdsmärkning.

Förenkla för gårdsnära slakt

Särskilt ogenomtänkt är det att kommissionen inte väljer att uppdatera regelverket för slakt i samband med att transportreglerna revideras. Det är nämligen genom att förbättra tillgången till slakterier som vi kan minska efterfrågan på långa transporter. På senare år har intresset för gårdsslakterier och mobila slakterier ökat. Men tyvärr är regelverket konstruerat så att den administrativa bördan blir för omfattande för många och
lönsamheten påverkas negativt. Dessutom finns det regler som skapar flaskhalsar så att den fulla kapaciteten inte kan nyttjas. Exempelvis finns det krav på att en veterinär måste vara närvarande vid slakt på gården. Tillgången på veterinärer i Sverige och resten av EU kommer inte vara tillräcklig för att tillgodose detta krav. Skevheten i regelverket kan lätt illustreras med att det exempelvis inte finns något sådant krav på veterinärs närvaro när avlivning sker i samband med jakt. Det finns möjlighet att enkelt öka potentialen för gårdsnära avlivning genom att avskaffa veterinärkravet och ersätta det med strikta riktlinjer med hårda sanktioner vid bristande efterlevnad av rutiner för slakt.

Inom ramen för den kommande revideringen av den gemensamma jordbrukspolitiken önskar Folklistan se att det utformas ett särskilt stöd till gårdsslakterier för att ge ekonomiska incitament till att minimera behovet av transport av levande djur.

Stympningsförbud

Många förväntade sig också att EU-kommissionen skulle presentera ett antal skarpa förslag för förbättrad djurvälfärd. Bland annat förekom uppgifter om stympningsförbud, vilket skulle innebära ett totalförbud mot kupering av grisknorrar, förbud mot rutinmässig nedslipning av griständer liksom förbud mot kapning av fågelnäbbar. Denna typ av förbud hade också konstaterats som genomförbara utan allvarliga negativa konsekvenser för livsmedelsproduktionen enligt en konsekvensanalys som läckte från EU-kommissionen under 2023. Trots detta står vi alltså åter igen med en mandatperiod där uppenbart ovärdig hantering av djur fortsätter tillåtas i unionen.

Gemensam djurgårdsvälfärdsmärkning och djurvälfärdsersättningar

Även för djurvälfärden bör det inom ramen för revideringen av den gemensamma jordbrukspolitiken erbjudas djurvälfärdsersättningar till bönder som väljer att gå längre än minimikraven, exempelvis genom betesdrift. Något som bidrar till djurens naturliga beteende och dessutom till öppna landskap. Dessa bönder bör ha en gemensam djurvälfärdsmärkning som berättar för konsumenterna hur de kan anpassa sina konsumtionsmönster för att gynna en omsorgsfull djurhållning.

Burförbud

År 2020 inkom ett europeiskt medborgarinitiativ, signerat av 1,4 miljoner européer, som handlade om att fasa ut användningen av burar inom djurhållningen — något som skulle påverka 300 miljoner djur i EU. Initiativet välkomnades av EU-kommissionen, som 2021 också utlovade att de skulle presentera lagförslag i enlighet med detta. Även i detta fall har de ledande europeiska företrädarna misslyckats att leverera vad de lovat. Vi vill se en total utfasning av burar i EU, vilket bland annat innebär stopp för burhöns samt förbud mot ensamboxar för kalvar.
Skärpta sanktioner och minskad administrativ börda
Vi vill skärpa sanktionerna mot dem som bryter mot djurskyddsreglerna och öka antalet stickprovskontroller. En mer ambitiös djurskyddslagstiftning uppnås inte bäst genom att öka den administrativa bördan. Det finns en stor risk för att EU:s ambitioner att förbättra för djuren istället innebär endast byråkrati. Den som är bra på att fylla i blanketter och formulär är sällan samma person som är bra på att ta hand om sina djur.

Minskad antibiotikaanvändning via ökade utrymmeskrav

Ytterligare en central del av djurvälfärdslagstiftningen handlar om utrymmeskraven. Genom ökade krav på utrymme i djurhållningen minskar vi risken för sjukdomar. Det är
ofta de trånga utrymmena som leder till att många medlemsländer använder antibiotika i förebyggande syfte. Endast genom förbättrad djurvälfärd kan vi förbjuda den typ av omfattande antibiotikaanvändning i unionen som är ett av de främsta skälen till ökad antimikrobiell resistens och ökande hot mot såväl människor som djur.

4. Rädda svenska modellen från EU

Vi är på väg att förlora kontrollen över den svenska välfärden och arbetsmarknaden. EU:s grundlagar, fördragen, är tydliga: Frågor som gäller lönesättning och lönebildning är nationell kompetens. Trots detta har EU, på skakig rättslig grund, under de senaste åren presenterat och antagit ett antal nya lagstiftningar med konsekvenser för just lönebildningen. Detta visar tydligt att EU-kommissionen aktivt väljer att misstolka fördragens begränsningar. Sverige behöver ställa sig utanför den pågående centraliseringen av europeisk arbetsmarknadspolitik och få formellt undantag från flertalet av EU:s regelverk på detta område. Den svenska partsmodellen ska inte ständigt behöva försvaras i kompromisser med företrädare för länder med helt andra regleringar av arbetsmarknaden. Vi behöver rädda den svenska modellen från EU.

Det finns mycket som talar för att förbättra arbetsvillkoren och bekämpa social utsatthet i unionen. Enligt Eurobarometer anser EU-medborgarna att den viktigaste frågan för EU är just kampen mot fattigdom och socialt utanförskap. Det är inte märkligt. Det märks i folks plånböcker att vi i stora delar av västvärlden har haft en svag produktivitetstillväxt. Extra utsatta är så klart de européer som lever i medlemsstater som under lång tid har misskött sina ekonomier och därtill underfinansierat sina socialförsäkringssystem. Europa är på många sätt dåligt rustat för de utmaningar som nu sätter press på våra samhällen. EU:s omfattande regelverk för klimatomställningen slår hårt mot hushållen, både ekonomiskt och socialt. Utöver detta har såväl Covid-19-pandemin som Rysslands krig mot Ukraina ytterligare påverkat levnadsvillkoren till det sämre. Det är med fog som många känner en oro för framtiden.

Det är denna befogade oro som europeiska politiker vill kapitalisera på i det stundande EU-valet. Därför är det många politiska krafter i Europa som nu efterfrågar att fler lagstiftningsförslag mynnar ut ur EU:s sociala pelare, som Socialdemokraterna var med och initierade 2017. Trots att det finns goda föresatser för ett socialt Europa, tyder mycket på att fler lagstiftningsinitiativ på det området riskerar att slå undan benen för den modell för välstånd vi valt i Sverige. Partsmodellen på arbetsmarknaden har tjänat vårt land väl. Vi har endast en bråkdel så många arbetsmarknadskonflikter och stridsåtgärder jämfört med många grannländer. Därtill har vi väl utbyggda socialförsäkringssystem som riskerar att kringskäras av detaljreglering från Bryssel.

Under 2022 antogs ett nytt direktiv för att garantera skäliga minimilöner i EU. Det är beundransvärt att höja lägstanivån för människor i unionen. Det skulle minska möjligheten att utnyttja arbetare i fattigare ekonomier samt skydda den svenska arbetsmarknaden från osund konkurrens. Men statligt satta minimilöner är inte den lösning vi valt i Sverige. Det finns en politisk samsyn om att vi kan erbjuda bättre skydd via kollektivavtal. Trots en enig önskan från det svenska partiväsendet att därför få ett formellt undantag i direktivet, blev detta inte en realitet. Direktivet såg först ut att utformas på ett sätt som med stor sannolikhet, via domslut i EU-domstolen, skulle ha rivit upp den svenska kollektivavtalsmodellen. Via förhandlingsinsatser gjordes små justeringar i texten som innebär att denna risk har minskat, men den är inte eliminerad. Sverige bör därför fullt ut engagera sig i den pågående danska stämningen för fördragsbrott gällande detta direktiv som just nu bedrivs i EU-domstolen. EU har gått utanför sina befogenheter. Om domstolen slår fast att direktivet är förenligt med EU:s fördrag skulle det innebära början på slutet för svenskt självbestämmande över arbetsmarknaden.

Även andra delar av EU:s arbetsmarknadslagstiftning påvisar behovet av formella undantag. EU:s arbetstidsdirektiv reglerar bland annat dygnsvilan, alltså hur många timmar som arbetstagare måste vila varje 24-timmarsperiod. Tillräcklig vila för alla arbetstagare är centralt – men dagens stelbenta EU-regler innebär samtidigt ett hot mot bemanningen i bland annat vården och räddningstjänsten. Detta belystes sommaren 2023, efter EU-kommissionens senaste framstöt gällande ett förbud mot så kallade dygnspass. Vi vill ge tillbaka makten till arbetsmarknadens parter att reglera dygnsvilan för att kunna tillgodose personalförsörjningen i centrala delar av välfärden.

Det som väntar på lagstiftningshorisonten den kommande mandatperioden, utifrån den sociala pelaren, handlar också om de sociala trygghetssystemen. Olika former av arbetslöshetsförsäkringar och försörjningsstöd är grundläggande delar av den sociala tryggheten i alla EU:s medlemsländer. Förutsättningarna och utmaningarna för att stödja och hjälpa personer tillbaka i arbete skiljer sig dock väldigt mycket mellan medlemsstaterna. Vi välkomnar ett utökat utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan medlemsländerna, men vi vill stå utanför samarbeten som handlar om överstatlig reglering och finansiering av socialförsäkringarna. Under de senaste åren har vänstergrupperna i Europaparlamentet krävt bland annat EU-gemensam styrning av försörjningsstödet, EU-kompetens för socialförsäkringar och EU-gemensam finansiering av arbetslöshetsersättningen. Det är krav som företrädare från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och tidvis även Socialdemokraterna har röstat för. Den som vill behålla full möjlighet för Sverige att ge stöd till utsatta på det sätt som vi önskar, måste motsätta sig EU-centralism på det sociala området. Erfarenheterna från arbetsmarknadsområdet visar tydligt att EU inte är rustat för att ta hänsyn till svenska förhållanden. Om vi ska ha råd att bekosta den svenska välfärden framöver kan vi inte bekosta även bidragssystemen i andra länder. Vi behöver prioritera svenska väljare först.

5. Rädda fiskbestånden i Östersjön

- Förbjud monstertrålare, minska de industriella fiskekvoterna och förenkla jakt på skarv

Fiskbestånden i Östersjön är på akut låga nivåer. Tillgången till bland annat torsk, sill och lax är hotad och småskaliga kustfiskare slår larm om minimala eller obefintliga fångster. Våra marina havsområden behöver starkare skydd. Folklistan vill värna om det kustnära, småskaliga fisket, vilket hotas både av det storskaliga, industriella fisket och av stora populationer av sjöfågeln skarv. Vi vill förbjuda monstertrålare, minska de industriella fiskekvoterna och förenkla jakten på skarv för att värna den biologiska mångfalden i haven och skapa förutsättningar för ett livskraftigt, hållbart fiske längs med Östersjökusten.

Hållbara fiskemetoder – förbjud monstertrålarna

EU-kommissionen har slagit fast att bottentrålning gradvis ska fasas ut i alla havsskyddsområden till 2030, givet den roll dessa områden spelar för marin biologisk mångfald. Det finns också en plan om att alla medlemsstater ska utvidga havsskyddet från tolv till trettio procent av sina ekonomiska zoner till 2030. Det är positivt. Därför borde Sverige redan nu flytta ut gränsen för fiske med trålare
för att skydda dessa marina miljöer. Men även innanför dagens trålgräns fiskar idag en stor andel trålare, på grund av de många möjligheterna till att få undantag. Dessa undantag måste begränsas. Folklistan vill förbjuda monstertrålare att dammsuga Östersjön på fisk. Vi vill satsa på utveckling av nya fiskeredskap i syfte att minimera bifångster och öka kraven på användning av skonsamma fiskeredskap.

Minska fiskekvoterna för industrifisket tills fiskbestånden har återhämtat sig

Mot bakgrund av de akut försämrade fiskbestånden har fiskekvoterna i Östersjön sänkts de senaste åren. För 2024 sänktes de med 31 procent. Men sänkningen är otillräcklig för att bestånden ska återhämta sig till hållbara nivåer. Sänkningen motsvarar inte heller den höjning av kvoterna som gjorts under en längre tid. Utöver ytterligare sänkta kvoter behöver vi fortsätta utveckla kontrollen av att kvoterna respekteras med bland annat kameraövervakning av fångsterna. Idag tar 20 större fartyg upp närapå 95 procent av den svenska fångsten av sill och skarpsill. Nästan hela fångsten mals ner till fiskmjöl som blir foder.

Jakt på skarv

Skarven är skyddad enligt EU:s fågeldirektiv som antogs 1979. Detta begränsar de svenska möjligheterna till jakt på skarv. En växande population av framförallt mellanskarv är ett allt mer akut problem för det kustnära fisket. Endast populationen av mellanskarv uppskattas konsumera så mycket som 40 000 ton fisk per år. Skarvpopulationen är sedan länge återigen livskraftig. Därför finns anledning att revidera EU:s fågeldirektiv så att Sverige kan besluta om allmän jakt på skarv

EU-krav på märkning av fiskemetod

Idag är det svårt att som konsument välja fisk som är fångad på ett hållbart sätt. Det finns inget enhetligt krav på någon märkning som anger fiskemetod för fisk som säljs på restaurang eller i butik. Folklistan vill införa ett EU-krav på märkning så att den som köper fisk ska kunna göra ett informerat val och kunna välja fisk som är fiskad på ett hållbart sätt.

6. Riv upp landsbygdsfientlig lagstiftning

- Miljöpolitiken har gått för långt

Utveckla handeln med utsläppsrätter – avveckla övriga klimatverktyg

Folklistan kräver att stora delar av EU:s klimatpolitik under det överdrivna klimatpaketet Fit for 55 rivs upp. EU:s system för handel med utsläppsrätter har visat sig vara en effektiv mekanism för att minska växthusgasutsläpp på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att utvidga detta system kan vi undvika mer påträngande regleringar, som alltför ofta leder till överdriven detaljstyrning av medlemsstaternas ekonomiska aktiviteter, särskilt inom jordbruket och skogsbruket. Ett marknadsbaserat tillvägagångssätt kan uppnå utsläppsminskningar mer effektivt, genom att utnyttja de mest resurseffektiva teknologierna, utan att kräva specifika metoder som kanske inte passar alla regioner eller sektorer.

Stoppa kriget mot bilismen

EU har beslutat att förbjuda nya fordon med förbränningsmotorer år 2035. Detta beslut stänger på ett olyckligt sätt dörrarna till all annan teknisk utveckling som kan få ner utsläppen från vägtransportsektorn. De elektriska fordonen i samhället blir allt fler och kommer vara en del av lösningen för att sänka utsläppen. Men dessa bilar är alltjämt för dyra för vanliga familjer. Genom att pragmatiskt fortsätta utvecklingen av bränslesnåla bensin- och dieselmotorer skulle vi få ner utsläppen snabbare jämfört med den klimatelitistiska hållning som ligger till grund för dagens reglering. Med en teknikneutral inställning kan lågutsläppsbilar tillgängliggöras för en större del av befolkningen.

Rädda veteranbilarna

EU-kommissionen har presenterat ett förslag till förordning om uttjänta fordon som reglerar när ett fordon ska betraktas som avfall. Sådana fordon ska enligt förslaget kunna tvångsskrotas utan ersättning. Detta är ett hot mot motorentusiaster och fordonshobbyn. Det undantag som föreslagits för att ge skydd för historiska fordon är otillräckligt och riskerar att användas på ett godtyckligt sätt. Förslaget går på kant med äganderätten och hotar viktiga historiska och kulturella värden. Folklistan vill därför stoppa förordningen för att rädda veteranbilarna.

Inga tvångsrenoveringar

År 2023 antogs ett nytt EU-direktiv med syftet att sänka utsläppen från byggnader, direktivet om byggnaders energiprestanda. I ursprungsförslaget från EU-kommissionen såg detta ut att resultera i dyra tvångsrenoveringar över hela landet. En genomsnittlig småhusägare hade tvingats betala ungefär 550 000 kronor för att renovera sitt hem för att möta EU:s krav. För hyresgäster hade hyrorna naturligtvis skjutit i höjden. I slutändan lyckades sunda krafter stoppa de värsta avarterna i förslaget, men processen utgör ett varnande exempel på regleringsivern från EU. Dessutom har uppvärmning av byggnader nyligen beslutats inkluderas i utsläppshandeln. Det är en betydligt mer effektiv och marknadsmässig åtgärd för att minska byggnaders klimatavtryck.

Svenskt självbestämmande över EPA-traktorerna

Tillgången till A-traktorer, så kallade EPA-traktorer, är helt avgörande för många landsbygdsungdomars livskvalitet. Det handlar om friheten att kunna röra sig där kollektivtrafiken är begränsad – men också om många familjers vardagspussel. EU ser nu ut att vara på väg att kraftfullt begränsa tillgången till A-traktorer, genom en höjd åldersgräns. Därtill ska det krävas både teoriprov och uppkörning för att få tillstånd att framföra dessa. Det nya regelverket skulle i korthet innebära att a-traktorerna skulle
regleras mer som vanliga bilar istället för att regleras mer som mopeder. Vi tycker att Sverige ska bestämma hur svenska ungdomar kan ta sig fram på landsbygden. Förslagen om att försvåra för A-traktorerna hör hemma i sopkorgen.

Återta makten över naturen

I början av året stoppades, lyckligtvis, det mycket långtgående lagförslaget om återställning av natur. Förslaget från EU-kommissionen var minst sagt dåligt anpassat för situationen i ett glesbefolkat land som Sverige, och konsekvenserna för skogsbruket och för många bönder hade blivit katastrofala.Tyvärr var förslaget om förordningen om återställande av natur inte det sista förslaget som riskerar att slå hårt mot glesbefolkade regioner. Genom det föreslagna direktivet om övervakning av markhälsa vill EU-kommissionen tvinga medlemsstaterna att inrätta nationella markdistrikt och etablera ett krångligt och dyrt övervakningssystem för markhälsa. Förslaget bedöms samtidigt göra det avsevärt svårare att omvandla skogsmark till exempelvis industrimark eller tomtmark. Såväl förslaget om återställande av natur och förslaget om övervakning av markhälsa är exempel på EU:s iver att detaljstyra frågor som bör vara nationell kompetens. EU:s oförmåga att både förstå och respektera medlemsländernas ofta vitt skilda förhållanden riskerar att stjälpa inte minst invånarnas vilja till att bidra till den gröna omställningen. Därför måste EU ta ett steg tillbaka, och lämna detaljstyrningen hos medlemsstaterna där den hör hemma.

Bli en del av teamet

My cart
Your cart is empty.

Looks like you haven't made a choice yet.